Just nu är det sjukt stressigt på kontoret. Det bara väller in jobb och jag kämpar för allt jag är värd att inte stressa upp mig. Det går...sådär. Idag hade jag hjärtklappning och tryck över bröstet för att jag kände att det bara rusar iväg och jag hinner inte med. Normalt sett skulle jag säkert bara rycka på axlarna och ta en sak i taget, men eftersom jag har problem med stress så skjuter det i höjden ganska fort. Men jag försöker att hålla mig nere på jorden. Jag vägrar att bli sjukskriven för utmattning som i februari, vägrar. Det var så hemskt, så det vill jag aldrig nånsin uppleva igen.
Hann iallafall med ett snabbt inplanerat besök till gyn efter jobbet idag. Hon sa att det troligtvis är hormonerna i mina p-piller som ger mig värken i benen och svettningarna som jag får. Så nu fick jag en ny sort piller och hjälper inte det så ska hon göra en större utredning. Hon passade på att ta mitt blodtryck också, det var lite lågt, 105/60. Så jag måste börjar äta järntabletter. Nu har jag i alla fall en förklaring på den här tröga tröttheten som jag känner i kroppen. Ska ta mig till Apoteket efter jobbet imorgon och shoppa lite. =)
Efter gynbesöket mötte jag upp mamma utanför hennes hus och så tog vi en promenad (i regnstormen) till ICA Maxi, så jag kunde handla Hello Kitty och Disney plåster på extrapris. Ja jag vet, jag är en mupp. Hihi... =) Sen åkte jag hem för att äta middag.
Såg på Sjukhuset nu ikväll (som varje dag) och lille Victor var med igen. Han är så fin, trots att man ser att sjukdomen har tagit mycket på honom. Känns så hjärtskärande att veta att han inte finns med oss längre. Man önskar så att man kunde ändra på det, typ som när en film man älskar inte riktigt slutar som man skulle vilja, varje gång man ser den så tänker man att nu nu nu kanske det händer nåt annat. Men så fungerar det ju tyvärr inte. Vill du göra nåt för barns som drabbas av cancer så går in på Viktors fond (länken hittar du i kolumnen till höger) och ge ett litet eller stort bidrag. Nu ska jag prata med Becca i telefon, om hon bara kunde svara... =)
2 kommentarer:
Hej igen och tack för ditt snabba svar! Hur mår din mamma och hur går det för henne med behandlingen? Jag ska gå in på cancerfondens sida nån dag när jag känner att jag orkar, just nu går all energi åt att klara av vardagen..
Många kramar Anna (nystrom_a@hotmail.com)
Hej Anna,
Min mamma mår i dagsläget bra, hon har inga symtom av sjukdomen. Hon tappar dock hår och får eksem av cytostatikan, men det känns som en skitsak i jämnförelse. Dock vet man ju inte så mycket om mammas typ av cancer då den är så ovanlig. Så det är lite blindskott i luften och ingen kan ge nån prognos, förutom att den tydligen är obotlig. Så det är bara att hålla tummarna och försöka andas mellan varje månadskoll dom gör. Hur är det med din mamma, har läkarna nån prognos?
Gör så gumman, cancerfondens medlemmar ger bra stöd och vi finns där för varandra. Sånt är viktigt, ingen utomstående kan ens börja förstå vad vi går igenom. Så det underlättar att prata med andra i samma sits.
Kämpa på! =)
Kramar Jessica
(har mailat detta svar också)
Skicka en kommentar