99 + 1 dagar politik

Sitter och tittar på dokumentären 100 dagar, om Sverigedemokraternas 100 första dagar i riksdagen. Jag måste säga att jag känner mig fundersam efter att ha sett detta program. Samtidigt som jag fortfarande är upprörd över att ett främlingsfientligt parti har fått ta plats i Riksdagen, så känns denna totala vägran till samarbete från de ledande partierna som en slags vuxenmobbning. Vi lever väl trots allt i en demokrati, där alla individer har rätt att göra sig hörda, oavsett åsikter, eller?

Jag avskyr Sverigedemokraternas invandringspolitik, men det är ju inte allt dom har att komma med, jag har i alla fall sett några förslag som inte alls har med invandring att göra och som i princip varit likasamma som dom ledande partiernas. Sverige behöver vuxna människor som kan samarbeta trots väldigt olika åsikter, inte sitta i sandlådan och slå varandra i huvudet med hink och spade. Det är inte produktivt och skadar Sverige i slutändan.

Jag tror att dom andra partierna skjuter sig i foten genom att så totalt mobba ut Sverigedemokraterna. Genom att försöka kväsa dom med denna totala kyla som SD bemöts med. Är det inte klokare att ta en dialog med SD? Att försöka resonera, kanske övertyga och att få igång en debatt. Att låta dom få säga sitt och istället för att håna och frysa ut, bemöta deras åsikter och säga ifrån. Förklara för dom att det inte är okej att bara acceptera vissa människor efter ras, alla har rätt att finnas och att leva i Sverige**. Inte leka översittare och säga åt människor med andra åsikter än man själv att SÅ FÅR du minsann inte tycka. Enligt Riksdagens egen hemsida så handlar Demokrati om människors lika värde och rättigheter och jag kan inte annat än tänka att SD väl ändå också måste räknas in i denna demokrati. Trots att dom har åsikter som absolut inte stämmer överens med mina.

Någonstans så har invandringspolitiken hamnat snett i Sverige. Vi är så rädda för att säga minsta lilla fel när vi talar om invandring, för risken att bli kallade rasister, att vi många gånger vänder in och ut på oss själv för att vara politiskt korrekta. Ett bra exempel på detta är när jag gick sista året på gymnasiet och vår skolas ledning helt plötsligt gick ut med meddelandet att vi inte skulle få sjunga nationalsången på Studentdagen, för att det kunde uppfattas som rasistisk. Vi elever stod som handfallna fågelholkar och undrade om lärarna hade fått nåt olämpligt i kaffet som gjort dom så helt omdömelösa. Det slutade med att HELA skolan, alla nationaliteter, sittstrejkade en hel dag för att vi tyckte att det var SÅ absurt.
Vi FICK sjunga nationalsången. Tack o lov. Men det är ändå skrämmande hur man ens kan komma fram till något sådant som att ett lands nationalsång skulle vara rasistisk. Sen när då?

Jag tycker det är jättebra med invandring till Sverige. Det gynnar vårt land och vår ekonomi. Men med tanke på att vi idag inte har en fungerande integration för många av de invandrare som lever i Sverige, så är det kanske där vi måste börja. Gör om och gör rätt, som någon klok person sa. Titta på vad som behöver ändras för att vi ska få en fungerande integration och INTEGRERA människor. Så de invandrare som kommer till Sverige nu/i framtiden och självklart dom som redan bor här, får dom bästa förutsättningar för att kunna utvecklas och må bra i allas vårt land. Så ser det inte ut i Sverige idag.

Missade du dokumentären 100 dagar? Se den på SVT Play Klicka här

Don't judge another until you've walked a mile in his shoes...

**Kent Ekeroth (SD) tog upp som exempel att somalier som enligt honom ser ner på kvinnor, inte slutar göra det bara för att dom kommer över gränsen till Sverige. Mitt svar till Kent är då att människor som ser ner på andra pga hudfärg, ras, kön etc dom tar vi en dialog med, så att dom förstår att det inte är okej i Sverige, där alla har lika värde. Vi fryser inte ut dom från vårt land.
Om Kent tänker efter så är han själv som de somalier som han talar om. Fast han ser ju ner på invandrare. Varför skulle det vara mer okej, än att se ner på kvinnor?
Och visst, det finns människor från andra kulturer som har en väldigt konstig syn på oss kvinnor. Det är helt rätt. Men jag vet en hel drös med svenska killar som både fysiskt och psykiskt misshandlar (till och med dödar) sina flickvänner, sambos, fruar och om inte kvinnomisshandel är att se ner på kvinnor. Ja då vet inte jag. Vad ska Kent göra med dessa män? Livet är inte svart eller vitt, det har en jäkla massa gråzoner också.