Precis nu i denna stund så begravs Elton. Han blev två år och tre månader på dagen. Jag har tänt ljus och läser en fin psalm som jag hittat på nätet.
Du lilla barn, som uppfyllt vårt liv,
i bön och hopp vi burit dig fram.
Kärlekens gåva, glädje och ljus,
nu åter lämnas du i Guds famn.
Håll oss, o Gud, som barnet hos dig.
Ge oss din tröst när livet känns tomt.
Barn är vi också med barns behov,
att känna tillit när det gör ont.
Möt vredens rop och gråt med vår gråt.
Dela vår nöd och hjälp oss att be.
Möt oss med orden, löftet som bär:
Aldrig skall du ett barn överge.
Helige Gud var nära oss nu.
Du ser vår sorg och uppgivenhet.
I sömn och vaka ge oss din frid.
Omslut vårt barn, Gud, i evighet.
1 kommentar:
Hej,
Vi följer båda Victors blogg.. Vad fint du har skrivit om lilla Elton. Det är så hemskt och orättvist - dessa små barn! Jag trodde inte att man kunde bli så berörd av någon man aldrig träffat. Berörd givetvis, men inte på detta sätt, så att det påverkar ens tankar dagligen. Vet inte hur många tårar jag fällt över dessa två små, för mig helt okända, killar. I alla fall, det är skönt att veta att det finns fler.
//Tessan (mamma till Ida och Tim)
http://tessanova.blogg.se
Skicka en kommentar