Sitter och väntar på att klockan skall bli halv fem så att jag kan samla ihop mig själv och åka in till stan. Skall möta upp Mills & Co för en tur till Långholmen och Skrattstock.
Humöret har varit lite svajigt idag. Känner mig inte helt stabil, eller direkt sugen på att träffa en massa folk. Men som en klok person sa till mig för inte så länge sen "När det tar emot, så får du bara ta i lite extra" och det ska jag göra idag. Ta i lite extra och åka in till stan, möta min vän och ha kul. Älskar ju att umgås med Mills om inte annat. =)
Sitter och funderar på om jag har glömt plockat ner något, samtidigt som jag skriver, men jag kan inte komma på att jag skulle ha gjort det. Jag är en sån där riktig kontrollfreak som gärna vill ha koll på situationen och gillar att vara förberedd. Så långt det går i alla fall.
Har tänkt väldigt mycket senaste tiden på alla barn som är sjuka i världen. Speciellt här i Sverige eftersom det ligger närmast till hands. Hur modiga och tappra barn är, så mycket som dom tar och står ut med. Samtidigt som dom ler och vägrar ge upp. Själv blir jag värsta gnällspiken bara jag är riktigt förkyld eller har feber. Då är det mest synd om mig i hela världen och jag är typ döende. Men dessa barn, dom klagar inte, dom bara fixar det.
Och jag är bara så grymt imponerad och totalt ordlös inför dessa små vardagshjältar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar