söndag, juli 06, 2008

Peeping-Jess....

Det är definitivt åskväder i luften. Kvavt, varmt, molnigt, huvudvärk och så är jag lite smått trött i ögat och bakis.
Men inför mina ögon så har idag ett riktigt "tonårsdrama" tagit plats.

Jag gick för att öppna balkongdörren och tittade samtidigt ut genom fönstret. Nedanför min balkong på parkbänken sitter två tonåringar, skulle gissa på runt 18-års åldern, och av kroppspråken att döma så är det ett par som argumenterar. Eller tja, han pratar, rycker på axlarna och hon håller händerna för ansiktet och tittar bort. Han slår försiktigt ut med händerna, försöker få ögonkontakt med henne genom att luta sig fram och fortsätter prata. Hon fortsätter att hålla händerna för ansiktet.

Men så säger han nåt som får henne att reagera, hon börjar argumentera, är arg, knycker på nacken. Hon börjar fippla med nåt i nacken och så ligger ett smycke i hennes hand (halsbandet som han gett henne troligtvis) och erbjuder honom det. Han blir arg, kroppspråket är hårt, ursinnigt, han stormar därifrån. Hon sitter kvar, ledsen.

Hon skickar flera sms, stirrar ut i luften, skickar några till sms. Och efter några minuter så kommer han lunkandes tillbaka. Pratandes i telefon, står lite på avstånd från henne, låter henne vänta, som för att markera att han inte gillade hennes agerande. Han lägger på och dom börjar prata igen.

Denna gången mildare, kroppspråket är mjukare och försiktigare. Hon säger nåt, han säger nåt, lirkande, tar ett steg närmare och närmare, försiktigt. Dom pratar, han står nästan framme hos henne, nära, böjer sig ner, smeker hennes kind, hon gör ett lamt försök att ta bort hans hand, han ger sig inte och smeker hennes kind igen. Hon ger sig. Han sätter sig ner bredvid henne.

Dom fortsätter prata, han börjar fixa med halsbandet. Han hänger det runt hennes hals igen, han kramar henne, hon lite motvilligt som för att visa att han inte riktigt är förlåten än (fast han såklart varit det sen han kom tillbaka, tjejer...).

Dom pratar lite mer och sen kommer hennes kompis. Stämningen ändras, blir lite obekväm, hon reser sig, går en bit bort, han sitter kvar, ser lite fundersam ut. Tjejerna börjar gå och han följer långsamt efter lite på avstånd. Sen försvinner dom runt hörnet av huset och är borta.

Jag blev så fascinerad, av kroppsspråket, situationen, allt. Jag kunde följa med i deras diskussion och förstå (mer eller mindre) vad som sas, bara genom att studera deras kroppsspråk. Och vad man känner igen språket, det är inte första gången det scenariot har hänt eller kommer hända för den delen mellan ett par. Livet är bra fascinerande ibland. =)

Hej...

Inga kommentarer: